Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att Sverige år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion och att vattenkraften ska ha moderna miljövillkor.

Lagen innebär att alla vattenkraftverk som i dag producerar el, relaterade reglerdammar eller nedlagda vattenkraftverk som ursprungligen byggdes för att producera el, ska ha moderna miljövillkor. Ägare till vattenkraftverk som saknar moderna miljövillkor för verksamheten måste skaffa tillstånd i enlighet med miljöbalken. Det kommer att kunna ske via en nationell plan för miljöprövning av vattenkraften eller att ägarna ansöker om prövning direkt hos mark- och miljödomstolen.

Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten har tillsammans ansvaret för att arbeta fram förslaget till nationell plan i samverkan med relevanta aktörer. Planen ska vara vägledande för myndigheternas arbete och ha en nationell helhetssyn. Förslaget till nationell plan ska lämnas till regeringen senast 1 oktober 2019.

– Vattenkraften med dess reglerförmåga är central för att Sverige ska nå beslutade klimat- och energimål. Samtidigt har vattenkraften utvecklats under en lång tid, i många fall utan moderna miljötillstånd, vilket har inneburit stor påverkan på våra vattenmiljöer. I Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens dialog om vattenkraft och miljö under åren 2012 till 2016 identifierades möjliga vägar framåt för att avväga både energi och miljönytta. Vi välkomnar att regeringen nu har förtydligat dessa i uppdraget med att ta fram ett förslag till nationell plan, säger Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.

Viktigt verktyg
Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten är eniga om att den nationella planen blir ett viktigt verktyg för att hitta bästa möjliga balans mellan behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder och av effektiv tillgång till vattenkraftsel. Den nationella planens avvägningar ska vara vägledande för miljöprövningar av vattenkraftsverksamhet.

– Vattenkraftens förnybara flexibilitet är en förutsättning för hanteringen av kraftsystemets framtida utmaningar med en högre andel förnybar elproduktion. Vattenkraftens nyttor måste därför bedömas korrekt för att reglerförmågan ska bibehållas när miljötillstånden omprövas, säger Bo Krantz, stf generaldirektör för Svenska kraftnät.

Tanken med lagstiftningen och den nationella planen är att vattenkraftverken ska miljöprövas i prövningsgrupper, utifrån vattendrag och avrinningsområden, för att få bästa avvägning mellan största möjliga energi- och miljönytta.

Ansöka om ersättning
Genom att anmäla sig till den nationella planen kan ägare av vattenkraftverk få lov att bedriva sin verksamhet till dess att miljöprövningen har skett. Ägarna har möjlighet att ansöka om viss ekonomisk ersättning från Vattenkraftens miljöfond Sverige AB för kostnader för omprövning, miljöåtgärder och produktionsförluster.

– För att underlätta för alla vattenkraftsägare öppnar vi en enkel E-tjänst för anmälan till nationella planen via Länsstyrelsens webbplats. Vi hoppas att alla vattenkraftsägare anmäler sig så snart som möjligt till planen via denna. Då kan vi skapa bra förutsättningar för det gemensamma arbetet med omprövningarna så vi når önskad vattenmiljönytta samtidigt som vi värnar energisystemnyttan, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

Vattenkraftverken kommer att indelas i prövningsgrupper så att miljöprövningar kan ske i ett sammanhang, vilket också förbättrar och förenklar prövningsprocessen. Ägare till vattenkraftverken ska anmäla sig till den nationella planen före den 1 juli 2019. Anmälan till den nationella planen görs till länsstyrelsen via hemsidan med start 14 januari 2019.

Ägare som inte anmäler sig till den nationella planen måste snarast efter den 1 januari 2019 ansöka om miljöprövning hos mark- och miljödomstolen. De kan då inte ansöka om ekonomisk ersättning från miljöfonden.



Källa: Havs- och vattenmyndigheten