En återkommande slutsats i Transportstyrelsens resenärsundersökningar är att det tycks finnas en skillnad mellan faktisk punktlighet och resenärernas upplevda punktlighet.
– Det finns olika möjliga förklaringar till detta. Det kan exempelvis handla om att det är svårt att jämföra subjektiva upplevelser med objektiva mått, men även om att resenärernas uppfattning av ett tåg i tid kan skilja sig från den faktiska definitionen av ett tåg i tid, säger Jonathan Sundin, utredare på Transportstyrelsen.
Ytterligare en förklaring kan vara att resenärerna helt enkelt inte är lika punktliga som tågen. Transportstyrelsen har tittat närmare på detta genom att ta fram ett mått för att mäta andelen resenärer i tid och sedan jämfört det med den officiella statistiken. Förhoppningen är att det ska ge ökad förståelse om hur resenärerna skapar sin uppfattning om punktlighet.
En slutsats är tågens punktlighet tenderar att vara lägst när resandet är högst. Med det officiella måttet för punktlighet tar man däremot inte hänsyn till detta utan ett tåg är lika försenat oavsett om det är fullsatt eller halvtomt, vilket får till följd att andelen resenärer i tid riskerar att överskattas. Att punktligheten är hög behöver således inte betyda att resenärerna upplever det så
– En slutsats är att tågens punktlighet tenderar att vara lägst när resande är högst, och högst när resandet är lägst. Detta får effekt att det traditionella måttet för punktlighet riskerar att överskatta andelen resenärer i tid. Att punktligheten är hög behöver således inte betyda att resenärerna upplever det som så. Det här sättet att mäta ger resenärers perspektiv på punktlighet. Det är viktigt att beakta om man vill bidra till att öka förtroendet för järnvägen och i förlängningen få fler att åka med tåg, säger Jonathan Sundin.
Källa: Transportstyrelsen
