Nu har tjällossningen kommit till Dalarna
Nu är tjällossningen här och skador kan uppstå på vägarna. Vissa vägar drabbas mer än andra och den tillåtna vikten för fordon kan behöva sänkas. Se hur det ser ut i Dalarna just nu.
Tjäle är när vägen fryser till is. Is tar mer plats än vatten, vilket gör att vägen utvidgas och lyfts när den fryser. Under våren tinar vägarna och då sker tjällossningen. När tjälen försvinner så sjunker marken igen, och då kan det uppstå skador på vägarna.
– Tjällossning är något som drabbar de flesta vägar mer eller mindre. Vi måste tänka på att anpassa hastigheten efter vägens standard. Det viktigaste är säkerheten, säger Per- Olof Sjölander, projektledare på Trafikverket.
Vägar som riskerar tjälskador
Hur mycket en väg drabbas av tjälskador kan påverkas av om vägen är ny eller gammal. Risk för tjälskador finns framför allt i följande fall:
• Vägar med dålig stabilitet
• övergång mellan väg och bro
• vid vägtrummor (trummor som är nedgrävda under vägen, används för att leda vatten från vägdikena).
Skador som är farliga för trafiken åtgärdas så snabbt som möjligt. De flesta tjälskadorna lagas på sommaren när tjällossningen är över.
– Vi trafikanter får räkna med att komforten längs vägarna kommer att bli sämre under våren, säger Per-Olof Sjölander.
Förebyggande arbete
Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador innan de uppstår. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngningen av vatten. På sommaren avvattnas och tjälsäkras vägar genom dikning och vägtrummor under vägarna förbättras vid behov.
Aktuell information om tjälskadade vägar och nedsatt bärighet
– Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt begränsa vikten för de fordon som får köra på vägarna, vanligen till 4 ton eller 12 ton. Detta görs för att trafiksäkerheten ska vara fortsatt bra och för att skona vägen. Varningsskyltar med gällande fordonsvikt sätts upp vid en förändring, säger Per-Olof Sjölander.
På Trafikverkets webbplats finns det en karta som visar vilka statliga vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning. Se länk.
Källa: Trafikverket
– Tjällossning är något som drabbar de flesta vägar mer eller mindre. Vi måste tänka på att anpassa hastigheten efter vägens standard. Det viktigaste är säkerheten, säger Per- Olof Sjölander, projektledare på Trafikverket.
Vägar som riskerar tjälskador
Hur mycket en väg drabbas av tjälskador kan påverkas av om vägen är ny eller gammal. Risk för tjälskador finns framför allt i följande fall:
• Vägar med dålig stabilitet
• övergång mellan väg och bro
• vid vägtrummor (trummor som är nedgrävda under vägen, används för att leda vatten från vägdikena).
Skador som är farliga för trafiken åtgärdas så snabbt som möjligt. De flesta tjälskadorna lagas på sommaren när tjällossningen är över.
– Vi trafikanter får räkna med att komforten längs vägarna kommer att bli sämre under våren, säger Per-Olof Sjölander.
Förebyggande arbete
Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador innan de uppstår. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngningen av vatten. På sommaren avvattnas och tjälsäkras vägar genom dikning och vägtrummor under vägarna förbättras vid behov.
Aktuell information om tjälskadade vägar och nedsatt bärighet
– Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt begränsa vikten för de fordon som får köra på vägarna, vanligen till 4 ton eller 12 ton. Detta görs för att trafiksäkerheten ska vara fortsatt bra och för att skona vägen. Varningsskyltar med gällande fordonsvikt sätts upp vid en förändring, säger Per-Olof Sjölander.
På Trafikverkets webbplats finns det en karta som visar vilka statliga vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning. Se länk.
Källa: Trafikverket