Miljonprogrammet under mark behöver rustas för miljarder

Klimatförändringarna, en allt högre belastning och eftersatt underhåll har lett till att många av landets befintliga VA-system behöver rustas upp och byggas ut för att klara dagens behov – och morgondagens utmaningar: urbanisering, klimatförändringar och hårdare miljökrav.


Risk för översvämmade städer
Om inte detta sker finns det en överhängande risk för överbelastade avloppsledningar, översvämmade städer, vattenfyllda källare, utslagen infrastruktur, förorenade vattendrag och förstörda badplatser i framtiden. Det varnar bland andra Naturvårdsverket och branschorganisationen Svenskt Vatten.

– Stora delar av Sveriges ledningsnät är byggt på 1960- och 1970-talen med den tidens kapacitetsbehov. I dag har vi en helt annan situation. Kapaciteten räcker inte till och reinvesteringarna i befintlig infrastruktur släpar, säger Erik Simonsen, senior utvecklingsledare på Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning.

Erik Simonsen är Cementas representant i Betongrörsgruppen, en intressegrupp med verksamheter som har det gemensamma målet att öka kunskapen om fördelarna med att använda betongrör i VA-system och för dagvattenhantering.


Större regnmängder på grund av klimatet
Sedan miljonprogrammet byggdes har mycket hänt i det svenska samhället som påverkar kapacitetsbehovet i VA-näten, betonar han. Urbaniseringen har lett till allt tätare städer med allt fler invånare och färre grönytor som kan ta upp regn- och dagvatten.

– Dessutom tillkommer klimatförändringarna som kan innebära upp emot 25 procent större regnmängder än i dag, samt allt hårdare miljökrav kring hur dagvatten ska tas om hand, säger han.


Investeringarna i kommunalt VA behöver öka kraftigt
I dag investeras omkring 16 miljarder kronor per år i kommunalt VA. Behoven är dock avsevärt större och enligt Svenskt Vatten behöver närmare 23 miljarder kronor investeras varje år de kommande 20 åren. Detta betyder en ökning i investeringstakten med omkring 40 procent, vilket i sin tur betyder att VA-taxorna i det närmaste behöver fördubblas jämfört med i dag.

– Jag har stor förståelse för den ansträngda ekonomiska situationen som många kommuner befinner sig i. Man känner sig tvingad att skjuta upp nödvändiga reinvesteringar i befintlig infrastruktur och väljer istället lösningar som kortsiktigt har en lägre investeringskostnad, säger Erik Simonsen som pekar på att betong har en överlägsen livslängd på 150 år – och låga drifts- och underhållskostnader.


Lösningen: hållbara och miljövänliga VA-nät
– Det finns inget alternativ till ökande investeringar och samhället har inte råd med ”billiga” lösningar som blir dyrare i längden. I stället måste vi bygga VA-nät som är långsiktigt hållbara och miljövänliga för framtida generationer.

Även det cirkulära livscykelperspektivet talar för betongen, menar Erik Simonsen.

– Förutom att betong har en lång livslängd, går materialet också att återanvända och återbruka. Man kan använda det som kross- och ballastmaterial vid byggen eller föra tillbaka in i betongtillverkningen. En ökad kunskap om livscykelperspektivet är enda vägen framåt.


Några av fördelarna med betongrör i VA-nät:
• Betong har en livslängd på 150 år och tål mycket höga belastningar.
• Låga drifts- och underhållskostnader.
• Betongrör är en styv konstruktion som behåller sin runda form vid belastning under hela sin livslängd.
• Betongrör tål grova fyllningsjordar och kan därför användas med uppgrävda massor i stor utsträckning.


Erik Simonsens råd till kommuner för hållbara VA-nät:
• Räkna utifrån livscykelperspektivet – de långsiktiga kostnaderna och miljöpåverkan.
• Betong har låga drifts- och underhållskostnader.
• Förstärk den egna organisationen: från förvaltnings- till investeringsorganisation.
• Samverka med grannkommuner.